|
Sommaren 2004 inbjöds jag av Sylvia Sundström till Kökar att leda ett Lekläger för barn och ungdomar tillsammans med en ung dansare från Helsingfors. Det var 15 barn i åldrarna 6-15 år på lägret och vi lekte och hittade på danser och berättelser dagarna i ända. Efter någon dag förstod jag att ön förväntade sig någon slags uppträdande som avslutning, så på nätterna omformade jag allt som barnen skapat till en dans, teater och musikföreställning.
Det blev en magisk kväll med havet som fond och den gamla kyrkan som kuliss, men mitt käraste minne därifrån är nog från det första mötet med barnen. Då reste sig en sexårig gentleman och bjöd upp till dans. Med ett fast grepp i rumphöjd förde han mig runt i en finsk tango. När jag uttryckte min beundran för hans färdigheter ryckte han på axlarna och sa: "Man måste kunna dansa. Farsan säger att annars har man aldrig nå´n chans."
|
